När jag kom till Gullmarsplan i morse så låg det en vacker fågel död, framför Apoteket. Troligtvis hade den flygit in i skyltfönstret. Jag är usel på olika fågelarter, men tyckte att den såg ut som en morkulla. Hur en morkulla ser ut vet jag för att jag researchat det när jag skrev “Hungermyren”. En morkulla spelar en viktig roll där ute på myren, samt för de båda huvudpersonerna. Jag gjorde en teckning med inspiration från morkullan och den varning hon kommer ge Rakel och Josef.
Själv har jag aldrig stött på en morkulla innan och kommer kanske aldrig mer göra det. Men det är fint ibland, när konsten infiltrerar livet. Om än alltid sorgligt att hitta en död fågel, de är så vackra och sköra.
Sov gott lilla morkulla.